Sagt och gjort vi kom i god tid, så innan det var dags för optikerna att kolla min syn hann jag välja ut bågar och att de kontrollerade en massa saker innan. Till sist var det dags för mig att hänga med optikern. Jag har alltid tyckt att det är svårt att avgöra vilket som är bättre eller sämre när jag kollar synen, eftersom det är så små skillnader. Det gick över förväntan och de visade sig att jag inte hade så stora synförändringar och i övrigt såg ögonen bra ut. Jag hade inga sjukdomar eller så, för det kontrollerade hon också. Vilket är skönt att veta då min pappa blev blind i vuxen ålder, men det är en annan historia. Visserligen hade jag förändringar men det berodde på min ålder.

Därefter var det dags att fixa till att bågarna skulle sitta bra. Nu är det så, utan glasögon eller linser så ser jag nada, lite överdrivet kanske, men jag är så närsynt att jag måste hålla handen mitt framför näsan för att jag ska se den ordentlig.

Det innebär att jag behöver extra tunna glas och de var tvungna att beställa glasen från Japan, så det dröjer tre veckor innan jag får mina nya glasögon. Men jag kommer få mina nya linser redan nästa vecka, så det känns bra. Vanligtvis så har jag linser och använder bara glasögonen när jag tar ut linserna.

Tills sist så var det var dags att betala och jag tänkte i mitt stilla sinne att nu kommer det kosta skjortan. För jag vet att tunna glas kostar ganska mycket, men döm av min förvåning så kostade glasögonen plus en timmes undersökning, endast €169 (ca 1 700 kronor). Dessutom fick jag €74 i rabatt, för tydligen fick jag en rabatt för att jag var över 50 år. Så det är inte dumt att vara lite äldre ibland, någon sådan fick inte Thomas eftersom han är tio år yngre än mig. Jag var nöjde efter besöket i alla fall och kunde pusta ut att jag inte hade några sjukdomar eller så.

Demonstration

Medan vi var hos optikern så kom det ett demonstrationståg förbi. Jag blev lite förvånad faktiskt, eftersom tåget var väldigt kort, de gick mycket sakta och lät mycket, samt hade en poliseskort med nästa fler poliser än demonstranter. Jag förstod inte riktigt vad deras budskap, men de verkade inte särskilt engagerade, då de gick med sina mobiler i händer. Antingen pratade de i mobilen eller skickade de sms, vilket kändes väldigt oseriöst.

Jag är van vid att demonstrationer i Sverige är att man i alla fall några hundra personer som ropar och visar tydligt vilket budskap som man har. Det kan ju vara så att denna demonstrationen var ett undantag för Spanien, då det var min första jag har sett här. Jag vet att de anordnas tåg lite varstans i trakterna, senast var det i Marbella när det demonstrerades mot tjurfäktning. I övrigt så har det inte hänt så mycket annat i Marbellatrakterna.