Risken för framfall ökar med åldern
Något som vi tycker är viktigt att ta upp förutom urininkontinens är risken för framfall som är något som drabbar många kvinnor både före och efter klimakteriet och ökar med åldern framför allt hos kvinnor som fött barn. Framfall är oftast inte farligt men kan kännas obehagligt och kan påverka ditt sätt att leva.
Det finns olika typer av framfall som kan orsakas av:
- Urinblåseframfall – framfall av urinblåsan ut i slidmynningen
- Livmoderframfall – framfall av livmodertappen ut i slidmynningen
- Slidväggsframfall – famfall av slidväggarna
- Rectusframfall – framfall av ändtarmen som buktar in i slidan
Symtom vid framfall
Det kan kännas som en tyngdkänsla i underlivet, att något trycker på och kanske till och med tränger ut. Många som har framfall får symtom i form av läckage eller urinträngningar. Urinträngning som kan innebära att du kan känna dig kissnödig även om du precis har kissat, eller plötsligt bli väldigt kissnödig. Du kan även få problem med att tömma tarmen om slidväggarna gör att urinblåsan eller ändtarmen buktar in i slidgången.
När urinblåsan faller ned kläms urinröret ihop så att urinen har svårt att passera och du kan få svårt att tömma blåsan. Många gånger går det bra att kissa på morgonen, eftersom framfallet har gått tillbaka under natten. När du sedan har varit uppe och ansträngt dig kan det bli svårare. Du får lättare urinvägsinfektion om du inte kan tömma blåsan ordentligt. Besvären kommer ofta gradvis, men ibland kommer de snabbt i samband med att du har lyft något tungt eller varit förstoppad.
Du kan även ha framfall utan att ha några symtom. Vid en rutinkontroll hos en gynekolog kan du därför få reda på att du har framfall, trots att du inte har haft några som helst besvär. Du behöver inte någon behandling om du inte haft besvär.
Behandling av framfall
Alla som har framfall behöver inte behandlas. Men du känner ett starkt obehag eller är känner dig begränsad så finns det hjälp att få med till exempel en prolapsring eller en operation.
Prolapsring
Vid en eventuell behandling kan du med hjälp av en ring stadga upp slidans väggar. En sådan ring kallas för prolapsring. Dessa ringar finns i olika utseenden och storlekar. Du får hjälp att prova ut rätt sort på gynekologmottagning. Ringen ska inte kännas alls om den är lagom stor och rätt placerad.
Tillsammans med ringen använder du östrogenkräm eller slidpiller för att stärka slemhinnorna och förhindra skavsår. Den första tiden måste du gå på kontroller för att se att du inte får sår i slidslemhinnan. De flesta känner inte av ringen vid samlag men om ringen känns kan du själv lära dig hur du tar ut och sätter in den.
Framfallsoperation
Operationen går till på olika sätt beroende på vilken typ av framfall man har:
- Vid främre eller bakre slidväggsframfall görs en plastikoperation för att stadga upp slidväggarna.
- Livmodertappsframfall, när tappen sjunkit ner, vid en operation förkortas livmodertappen.
- Har du framfall av hela livmodern kan man behöva ta bort delar eller hela livmodern.
- Är livmodern borttagen kan den övre delen av slidan falla fram, vid en operation fäster man upp den igen.
Framfallsoperation är ett av de vanligaste ingreppen på en kvinnoklinik, så tveka inte att ta kontakt med din gynekolog om du upplever att du har besvär!
Förebygg med knipövningar!
Är dina besvär mindre kan du även jobba på att träna upp magmuskulaturen för bättre stöd samt knipövningar, sk kegelövningar. För att veta hur det ska kännas vid dessa övningar kan du, när du kissar, försöka knipa av kisstrålen för att sedan fortsätta kissa.
Dessa övningar kan hjälpa muskulaturen i slidan att bibehålla sin kraft och därmed undvika framfall. Andra positiva effekter är förbättrat sexliv och de även motverkar inkontinens. Gör gärna dessa övningar ett par minuter flera gånger dagligen.
Undvik även att lyfta tungt. Tänk på att knipa med bäckenbottenmusklerna om du måste lyfta tungt.