” Någonstans vet man ändå att man inte måste vara svag och ett intet hos någon, man vet men man är också så fruktansvärt rädd. Att dras mellan en vilja att gå och rädslan att förlora den människa som håller en är en vidrig känsla. Intuitivt vet man att man hålls tillbaka men man kommer inte loss. Man vill sluta vandra på glas ändå fortsätter skärvorna borra sig in i ens nakna fotsulor. Och utan att kunna förklara låter man det ske gång på gång. Man har tystats.
Man är som när man var liten och för ett ögonblick tappade bort sina föräldrar i mataffären. Den känslan”
Ett utav vårt samhälles största problem är det våld som förekommer i hemmet och i våra relationer. Våld utfört av en partner, en sambo eller en make/maka. Våldet i sig kan se olika ut, allt från fysiskt våld fram till psykisk misshandel och sexuellt eller materiellt våld. Gemensamt är att det förstör den det drabbar. Det äter upp och förintar.
Under 2017 anmäldes ca 12 000 misshandelsbrott i landet där gärningsmannen var i nära relation med offret och ca 85% av offren var kvinnor, mörkertalet av alla icke-anmälda fall är både hissnande och hjärtslitande och varje år ökar siffrorna. Varje år dödas i snitt 16 kvinnor av sin nuvarande eller fd partner och man beräknar att ca 150 000 barn växer upp i ett hem där ena föräldern misshandlas av den andre. Överväldigande, eller hur?
Gemensamt för allt våld i nära relationer är att gärningsmannen drivs av en vilja att ha makt och kontroll och för att få det bryter denne ner offret tills det bara finns en skugga kvar. Att ta sig ur ett sådant förhållande är fruktansvärt svårt. Det tar tid och det är smärtsamt.
Är du drabbad så är mitt råd att vända sig till någon i din omgivning du kan lita på. Ta hjälp. Du behöver inte klara det ensam. Vill du inte vända dig till någon i din närhet så finns Kvinnofridslinjen. De ger stöttning, hjälp och fantastiska råd, bara ett telefonsamtal bort. Deras nummer är inte spårbart och kommer inte dyka upp på telefonräkningen. Ta hjälp och rädda dig själv. Du kan och du är värd det. Du är inte ensam och aldrig förlorad. Minns det.
Har du någon runt dig som är drabbad? Finns där. Villkorslöst och stadigt. Kvinnojouren i din kommun och även Kvinnofridslinjen finns även till för er och ger god hjälp och stöttning så att du i din tur kan ge den hjälp din vän eller släkting behöver. Med tålamod, respekt och stöttning kan du rädda en vän. Med tålamod ock kärlek kan vi försöka rädda varje offer.
” För de som är runtom och aldrig levt i det kommer aldrig helt förstå de val vi ansågs göra. För en del av dem kommer det alltid var något vi kunde styrt över. Något vi på ett sätt valt att drabbas av, något vi godtog. För en del bär vi en bit av skulden.
Men vi vet bättre. Det var aldrig vi.
Det var aldrig någonsin ett val vi gjorde”
Gästinlägg skrivet av Linda Jonsson