Alla har vi någon gång slängt med dessa termer! Ni vet meningar som ” mitt psyko ex” ” min narcissistiska mamma” eller ” min sociopat till chef”. Har inte vi gjort det så har vi åtminstone hört någon annan göra det.
Människor med drag av, tendenser och attribut av dessa diagnoser är ganska vanliga men de uppfyller sällan kriterierna för att få en diagnos. De människorna som helt uppfyller kriterierna är ett antal men är inte alls så vanliga som man kan tro när man hör folk tala om det eller om man läser på sociala medier.
Psykopati tillhör anti-sociala personlighetsstörningar. Det är något man föds som och som vanligtvis blommar ut i tonåren. Störningen innebär i all enkelhet att personen inte har tillgång till ”levande känslor”. De känner inte kärlek, glädje,sorg och har inga behov av bekräftelse eller gensvar från sin omgivning. De känner inte heller empati,medlidande eller ånger. Omgivningen ses som brickor i ett spel psykopaten styr. De är kalla och kalkylerande och är oerhört manipulativa. De utsätter sin omgivning, familj och arbetsplats för oerhört lidande och det rör dem inte i ryggen. De tar för sig och gör vad de vill utan reflektion på hur andra påverkas.
De har en grandios självbild och i deras värld är det bara de som gäller. En psykopat kan framstå utåt som oerhört trevlig och intagande. Han suger in folk och väcker folks beundran snabbt, något som utnyttjas. De säger rätt och gör rätt saker och är fantastiska skådespelare – alltid med en baktanke och alltid med ett syfte. De förknippas ofta med filmernas seriemördare men långt ifrån alla har så uppenbara våldstendenser även om kriminalitet inte är något de undviker utan lätt tar till om de upplever att det gynnar dom.
Detta finns inte som egen diagnos utan ses på lite som en variant av psykopati. Många experter menar dock att en av de saker som skiljer dem åt är att de inte föds med den här störningen som de med psykopati gör utan istället blir det av ex. oerhört allvarliga trauman i barndomen.
Så för att göra det enkelt: psychopaths are born and sociopaths are made.
En sociopat kan känna någon form av samvete även om den lilla rösten inuti är väldigt väldigt tunn och inte i praktiken stoppar ett beteende. De kan också känna någon form av band till utvalda människor även om bandet är nästan obefintlig och lättförstört. Sociopaten har inte förmåga att sätta sig in i vad andra känner. De kan inte ”ställa sig i dina skor” och har likt psykopaten inget större intresse av det heller. Man brukar också säga att sociopater generellt är mer hetlevrade än psykopater, de agerar lättare på impulser utan större eftertanke och upplevs ofta som mer labila.
Vi föds alla som detta, men vi växer, får självförtroende och narcissismen avtar – för en del. De med narcissistisk störning känner ingen empati eller medlidande med andra och har en grandios självbild. De har oerhört svårt för att känna kärlek för andra, familj och barn inräknat, på ett genuint sätt då deras liv kretsar helt kring dem själva. De kan utåt verka oerhört hängivna sin partner, sina barn eller vänner men då handlar det oftast om att det framställer dem själva i bra ljus.
De är oerhört fixerade vid hur de uppfattas och kan gå hur långt som helst för att få människor att adoptera bilden av hur rika, lyckade och välmående de är. De vill ha den perfekta partnern, det perfekta huset och det perfekta barnet. De inte bara vill utan anser att det är deras rättighet och att det är omgivningens skyldighet att svara upp till deras behov.
Där psykopaten/sociopaten inte känner alls känner narcissisten däremot oerhört mycket. De har oftast dålig, om ens någon, självkänsla och för att skydda det känslomässiga hålet bygger de upp en falsk person med överdriven och grandios identitet. Deras osäkerhet gör att de är känsliga för kritik och svarar ofta med en oresonlig ilska på det de upplever som det.
Så här har vi dom i stora penseldrag!
Har du någon av dessa runt dig, backa undan. Ha inte kontakt, undvik konflikter, involvera dig inte och försök inte ”rädda” dom. Blockera, svara inte och skaka av dom, du kommer aldrig vinnande ur en strid med någon av de här personlighetstyperna.
Och det här med att sätta etiketter. Att sätta epitet verkar ge många en känsla av kontroll och ibland kan vi, undermedvetet och av olika anledningar, behöva känna att vi tagit tillbaka just kontrollen lite. Har vi dessutom råkat illa ut kan det kännas som om det tas mer på allvar av omgivningen om personen vi råkat ut för benämns som psykopat eller narcissist – i get it, tro mig!
Men vi är inte läkare och vi vet faktiskt inte. I slutändan spelar det egentligen inte någon roll om eller vad de är. Det finns elakt folk där ute som inte är i närheten av diagnoserna ovan- brist på etikett tar inte bort din erfarenhet av dom. Det gör den inte mindre värd eller oviktig.
Ett gästinlägg av: Linda Jonsson
Att vi är olika har vi nog allt förstått vid den här åldern, men har du koll på vilken du är enligt Myers-Briggs-testet?
Testet bygger på psykologilegenden Carl Ljungs läror. Carl Jung skrev böcker som gick bortom en simpel analys av det mänskliga beteendet. Han var en pionjär av djup psykologi och en fruktsam författare. Hans verk innehåller en fantastisk alkemi av psykoanalys, spiritualitet, religion, filosofi och drömvärlden. Det sägs att Jung endast behövde lite mer än fem minuter för att imponera på någon.
Carl Jung, född 1875 i Schweiz var en lärjunge till Sigmund Freud vilken han sedermera bröt med eftersom han inte delade dennes uppfattning fullt ut. Jung såg det undermedvetna som som källan till kreativitet, andlighet och vishet och det andliga behovet som viktigt hos en människa. Många uttryck i vardagsspråket härstammar från Jungs psykologi: introvert, extrovert, komplex, persona, kollektivt omedvetet, arketyper.
Jung ansåg att på den kollektiva nivån är psyket obundet och överpersonligt. Det hänger ihop med andra människors omedvetna. Han hävdade att det kollektivt omedvetna alltid är vidöppet för inflytanden från alla håll i universum. På den omedvetna nivån är människan invävd i ett nät av relationer som överskrider rummet, tiden och kausaliteten och som ständigt bildar meningsfulla mönster tvärs över universum.
Det är lätt att tro att vi alla tolkar en viss uppgift på samma sätt men enligt Jungs teori så drar människor olika slutsatser på grund av våra olika temperament. Vi förstår med andra ord världen med utgångspunkt från vår ”typ” av personlighet.
Om du är en anhängare av Jungs teorier så ligger det definitivt i vårt intresse att ta reda på vår personlighet och inte minst de som finns runt om oss, så vi kan förstå varför vissa saker är viktiga för mig men inte alls för dig.
Enligt Myers-Briggs-testet så finns det 16 olika personlighetstyper som tas fram via fyra olika skalor. Den mest ovanliga är INFJ vilken sägs finnas hos omkring 1-3 procent av världens befolkning.
De olika bokstavskombinationerna byggs upp kring följande skalor: