Inlägg

När du blir kroniskt sjuk

Tungt och sorgligt när man blir utesluten ur diverse gemenskaper som kroniskt sjuk. Många blir tvungna att sluta sina jobb och sjukskriva sig på heltid. Plötsligt har man inga arbetskollegor. De andra på arbetsplatsen går vidare som om inget skulle ha hänt. Ingen hör av sig. Det är som om du aldrig ens arbetat där.

Vännerna har tröttnar en efter en på att du inte orkar och kan som förut. I längden blir det för tungt och för krångligt och obehagligt att ha med dig och göra. Nästan ingen hör av sig om inte du gör det först, och träffarna om dom blir av sker alltid enligt de friska vännernas villkor. Till slut orkar du inte höra av dig till de flesta av dina gamla vänner längre. Det blir för tungt att hålla uppe fasaden av att allt är som förr.

Ensamheten smyger sig sakta på.

Längs med åren blir man allt ensammare eftersom man inte orkar knyta kontakter och upprätthålla relationer. Många är så upptagna med att kämpa mot sin sjukdom att de knappt hinner tänka på att ta kontakt med sina vänner.

Samtidigt känner många att ensamheten nästan är det enda som de orkar med. Man kanske alltid har varit väldigt social, men sjukdomen gör att man bara längtar efter att få vara ifred, eftersom det endast är då som man kan andas ut, vara sig själv och samla sina krafter.

Men det allra värsta man kan råka ut för är när någon i den egna familjen sviker.

Tyvärr är detta inte alls ovanligt. Det är tungt nog att inte klara av ett arbete, att förlora vänner och arbetskollegor och att inte orka med sin käraste hobby längre. Men att bli sviken av den som står en närmast och som man förväntar sig ska ställa upp när man verkligen behöver.

Livet som kroniskt sjuk består av sorg på sorg, förlust på förlust och bakslag på bakslag.

Det blir en massa ”nej tyvärr kan jag inte”, ”jag måste ställa in igen”, ”det skulle ha varit roligt men tyvärr går det inte” och så vidare i all oändlighet.

Att klara av att hantera motgångarna i den takt de kommer är helt otroligt starkt av den som är sjuk. Egentligen är det inte ens möjligt, men vad har man för val? Antingen fortsätter man att kämpa för att hålla humöret uppe eller så lägger man sig ner och dör.

När ens egen familj inte har förståelse och inte ens visar det minsta tecken på att vilja förstå en. Det är hemskt när en familjemedlem inte förstår att man inte har valt sin sjukdom, tror att man är lat och att man inte försöker sitt allra bästa för att må bättre.

Ännu värre är det när de får dig att känna dig som om du straffar din egen familj. När någon insinuerar att du bara hittar på och använder din sjukdom för att slippa det ena och det andra. När de får dig att känna dig urusel och värdelös för att du inte klarar av sådant som du tidigare klarade av.

Det är hemskt att bli beskylld för att man inte orkar umgås, sköta hushållet och barnen, inte orkar med renoveringsprojekt, inte orkar eller kan resa, förtjäna pengar, laga mat och så vidare. När någon i den egna familjen väljer att blunda för din sjukdom och ställer krav på dig lider du allra mest. Det kan vara allt ifrån din partner, dina barn, dina syskon eller dina föräldrar som sviker.

Det subtila alla gånger när det inte sägs rakt ut, utan man märker det genom subtila handlingar, underliggande meningar i saker de säger, ignorans och utfrysning. De låter dig inte vara dig själv och ger dig inget rum för att ta hand om dig själv.

Du blir jobbig.

De tror att en kronisk sjukdom är något som man talar om en gång och så är det över.

De har helt och hållet missförstått konceptet kronisk. Du försöker att inte prata om din sjukdom, du vill inte älta den, men när omgivningen låtsas som om den inte finns och räknar med att du ska klara lika mycket som dem, måste du påminna dem. Att då få höra ja vi vet ”att du är sjuk” men du inser att de fattar ingenting. Fruktansvärt sårande att inte längre bli accepterad av sin familj när man råkat ut för något så tungt och allvarligt som en kronisk sjukdom. Hur ska man orka med sig själv om ingen annan gör det? Hur ska man våga tro på att man duger oavsett hur sjuk man är?

Tappar tron på kärleken när man insjuknar och blir lämnade av sina partners eller övergivna av sin familj och sina vänner. Det är otroligt svårt att våga tro på sig själv och tycka om sig själv igen. Man känner sig värdelös och förbrukad. Att träffa en ny partner känns långt borta. Vem skulle vilja ha mig? Vad skulle jag kunna tillföra i en relation, skulle jag orka? Att bli sviken igen, vågar jag?

Många lever med en överhängande skräck att bli helt ensamma till slut.

En kronisk sjukdom kan få dig att växa. Du inser vad som är viktigt i livet och det gör ofta att du växer ifrån folk. Relationer som du tagit föregivet visar sig vara giftiga och tärande. Det är skrämmande insikter att komma till. Du har svårt för småaktighet och att folk tar allt för givet. Det känns som ni lever i skilda världar.

I nöden provas vännen.

Det är så sant som det är sagt. När en så hård prövning som kronisk sjukdom kommer visar folk runt omkring dig sina riktiga ansikten. Vissa är ynkryggar och mesar. Andra är trofasta klippor som aldrig sviker. Förhoppningsvis finns någon kvar att lita på, men de flesta är tyvärr oförstående och visar ingen vilja att ens försöka förstå. Det är en så otroligt jobbig insikt att komma till, men nödvändig. Många kroniskt sjuka blir tvungen att sörja många relationer som visade sig vara rakt igenom falska. Men att bli ignorerad av en familjemedlem är nog det allra värsta man kan råka ut för.

Om inga försöka att göra sig förstådd hjälper kan man till slut bli tvungen att avsluta relationen eftersom den tar mera än den ger, och som kroniskt sjuk har man ingen extra energi att ge av. Allt man ger dras av från hälsan och gör att man sakta men säkert mår allt sämre.

Du som är kroniskt sjuk vet att det inte du som har valt din sjukdom.

Alla som är sjuka behöver någon som finns där oavsett. Den som är sjuk har en kamp, det finns ingen som kämpar mer. Mot alla odds försöker du varje dag göra allt du kan för att leva ett så normalt liv som möjligt. Att hela tiden försvara sig, förklara allt, om och om igen. För de byts hela tiden ut läkare, handläggare och alla personer du måste ha kontakt med. Du måste hela tiden upprepa dig och vränga dig ut och in tar så mycket energi. Den finns ingen som inte varit riktigt sjuk som förstår hur jobbigt det är. Man skulle behöva vara frisk för att orka var sjuk för det krävs så mycket av dig. Det känns som om man vore en marionett, där andra människor styr över ditt liv och du själv kan inte påverka.

Du vet inte hur din framtid ser ut, ingen annan heller.

Men jag vill inte behöva be om ursäkt för att  jag blivit sjuk, det är ingenting jag valt. Jag kan lova att den som är sjuk har bara en önskan och det är att bli frisk!

En text av Monica Andersson

Tala är silver men tiga är guld… eller är det tvärtom?

Som vanligt när det gäller mig så går jag ganska många år tillbaka men, det var då det typ hände. I min nuvarande ålder är det kanske inte så spännande längre med äventyr och otrohet 😉

Jag har alltid varit lyckligt lottad att ha många vänner men också en ganska stor bekantskapskrets.

En dag när jag var ute och åt lunch – det var en förhoppningsvis blivande kund. Jag sitter där och försöker koncentrera mig när jag ser min kompis man hångla med en mycket yngre tjej. Nej, nej, nej det är inte han, jag bara flummar, det kan inte vara sant.

Såg i ögonvrån när han lämnade stället så jag “läste frenetiskt” på ett papper så att han inte såg mitt ansikte. Jag gick hem och mådde skitdåligt. För visst var det han.

Någon vecka senare när jag och min bästis åt en tre-rätters middag med ett utsökt vin tillsammans i hennes hem var jag bara tvungen att berätta ty det tyngde mitt hjärta så mycket. Hon svarade: “Jag hämtar en flaska till” … hon berättade att på hotellet hon jobbade så hade han checkat in med en ung tjej, hon fick gömma sig, och när vi jämförde utseendet av tjejen så var det solklart.

Den där lunchen som jag hade med en kund, gav mig ett nytt inredningsuppdrag och jag började jobbade på Östermalm, den del av Stockholm där min kompis man jobbade så jag såg honom tillsammans med “henne” vid ett flertal tillfällen.

Min bästis och jag tog beslutet att inte säga någonting men … en dag ringde “hon” och sa; “Kan vi äta lunch nån dag”?

Vi träffades i Gamla Stan och hon berättade att hon kanske skulle skiljas för att hon nu fått reda på att han haft ett förhållande i cirka 6 månader. Ärlig som jag är så sa jag; Ja, vi alla vet. Innan jag hann säga ett enda ord så stormade hon ut från restaurangen, där satt jag med min mat, hon kallade mig lögnerska, ni alla vet och ni alla ljuger.

Ja visst, hon hade helt rätt. Vi var väl alla rätt SKIT. Jag skämdes, jag hade gjort fel, jag grät. Gick hem till min underbara mamma för att få en kram, hämtade min hund och gick hem – mådde pyton. Försökte tala med henne men NEJ – hon sa att hon inte ville vara min vän. Vi har inte setts sedan dess.

Som ni vet åren går och man hoppas att man lär sig av sina misstag för jag VET att jag begick ett misstag.

Ha ha, ni alla kommer att se att många av mina stories har med Portugal att göra – 14 år kan inte suddas ut – så nu kommer nästa fas.

Naturligtvis måste detta hända mig igen …………

I Portugal hittade jag ganska snabbt en bästis, hon var engelska, vi hade så kul så när jag sent en kväll såg hennes portugisiska man kela med en annan kvinna så tänkte jag: Jag tänker aldrig mer hålla tyst, lärt av mitt tidigare misstag, nu är vi kvinnor ärliga. Jag berättade för henne vad jag sett – vad hände sen?

Samma sak. Vi satt på en restaurang och åter igen blev jag lämnad ensam. Hon sa; “Jag älskar honom, varför måste du förstöra? Nu vet jag så det kommer inte att funka, om jag inget visste så kunde vi leva vidare, idiot, tack”.

Jag förlorade ännu en kompis.

Kolla mina första rader … Tala är silver, tiga är guld … eller

Idag är jag samma tjej, men jag måste bara stå för min uppfattning – i dessa situationer var jag lite grön och trodde att jag gjorde fel eller senare rätt men, idag vet jag.

För mig är sanningen det enda. Det lärde jag från min Mor, så det är vad som gäller.

Kram alla qvinnor!  ❤️

En gästinlägg av Kicki Forest

Hur gör man för att nätdejta?

Vilka dejtingsajter är bäst och vad ska man skriva egentligen? Hur gör man?

Ja, är man helt ny och grön på området och aldrig provat och nätdejta förut så är det inte helt lätt. Det finns en hel djungel av sajter som påstår att de är seriösa, men är de verkligen det? De flesta av oss letar förmodligen en långvarig relation och tröttnat på att kyssa en massa grodor, eller måste man det?

Vi frågade vår ”relationsexpert” Marie om några tips för att undvika de vanligaste fallgroparna. Marie bjuder som vanligt på sig själv om hur hon tänkte och gjorde när hon testade att nätdejta.

Ett lösenordsskyddat inlägg

Vill du läsa inlägget så hittar du lösenordet för inlägget i vår Facebookgrupp eller maila: info@queendom.se

Vår Facebookgrupp för Queendom.se hittar du här »

Läs inlägget

Läs inlägget  om ”Marie testar  nätdejting här »

 

Att våga dejta som kvinna 40+

Vi har fått önskemål från våra queens om att prata om det här med dejting och sexliv, så nu kommer jag ta upp lite om att bli äldre, om lust, och hur vi alla är olika.

Själv är jag 55 år och lever som singel.

Jag tänkte mycket på den här biten innan jag träffade någon. ”Hur skall jag våga visa mig naken, med mina bilringar och hängiga bröst”? Finns det nån som tänder på mig? Kan jag tillfredsställa nån så som jag ser ut? Hur är det med lusten, behövs glidmedel, kanske är mina slemhinnor torra? Finns lusten kvar?

Bara göööör

Jag har ju träffat några män som jag dejtat, och till slut så kommer ju den där jobbiga dagen när man skall klä av sig inför varandra…..puh vilken mardröm! Men det är bara att inse fakta, man kan ju inte älska med kläder på – så bara göööör! Och när ni står där kvinnor och tänker –”vågar jag ta av mig”? Tänk då på att mannen också åldras både i kropp och utrusning. En man har ju ofta mer presentationsångest, han skall ju prestera så det går att genomföra. Det finns ju många män som har det jobbigt och inte kan få stånd.

Om man nu har torra slemhinnor t.ex. så finns det massor av hjälp på apoteket. Det finns ganska mycket för det problemet, exempelvis: Vagisan, VagiVital m.m. Skäms inte för att fråga på apoteket, vi är många som har samma problem! Och samma sak för männen, prata om det, det finns ju även mycket hjälp för mannen att få.

Idag har jag tänkt till och tänker annorlunda, jag är den jag är med bilringar, hängbröst och allt. Han får älska mig för den jag är! Jag har också insett att problemet nog satt mest i mitt eget huvud.

När jag levt själv kan jag ha tänkt: -Jag behöver ingen man, jag har ju inga sexbehov! men jag lovar, när ni träffat den rätte så vaknar ni till liv och lusten finns. Själv kan jag nog känna att jag kan njuta av sex nu när jag kommit upp i åldern. För jag vågar, jag kan och jag duger som jag är, och jag skulle aldrig göra något som jag inte själv vill.

Prata med varandra

Jag är en person som har lätt att prata om sex, för mig är kommunikationen viktig.

  • Hur skall han annars veta hur jag vill ha det, vad jag njuter mest av?
  • Hur skall jag veta hur han vill ha det om man inte pratar om det?

Våga prata, våga fråga, var den du är, något annat kan varken du eller han vara!

Har ni svår att få till det bestäm ett datum då ni skall ha en hemmadejt, ät lite gott, tänd massa ljus och förför varandra. Vill också poängtera att detta funkar ju inte för alla, och alla har vi olika problem kring sex – och en del lyckligt lottade kanske inte har några problem alls!

Har ni mer funderingar hör av er, jag är ingen expert, men jag finns här på mail: marie@queendom.se om ni vill snacka mer om detta.

Kram till er alla – och kvinnor tänk på att ni duger som ni är!

Text: Marie Carlsson

Känner du igen en energitjuv?

Känner du dig alltid trött och urlakad eller kanske illa till mods när du träffat vissa personer? Då kan de vara energitjuvar som suger åt sig din uppmärksamhet och medkänsla utan att ge något tillbaka. Energitjuvar kan finnas överallt: på arbetsplatsen, bland släkt och vänner. Däremot kan de vara svåra att upptäcka och de är förmodligen inte ens medvetna om det själva.

Det som kännetecknar energitjuvar är att de gärna vill ha rätt, har en negativ framtoning och sällan ger sig förrän de har vunnit en diskussion. De framhäver ofta sig själva och är experter på att ge andra skuldkänslor och dåligt samvete. Energitjuvar ger sig ofta på vänliga personer som de vet att de rår på.

Hur känner du igen en energitjuv?

  • Personen tycker gärna synd om sig själv och ser aldrig sin del i det som är fel.
  • Har sällan eller aldrig något gott att säga om andra människor.
  • Framhåller gärna sin egna förträfflighet och saknar självkännedom.
  • Vill gärna stå i centrum för allas uppmärksamhet.
  • Påverkar hela sin omgivning med sitt humör som alla måste ta hänsyn till.
  • När ni umgås blir du alltid trött och känner dig olustig.
  • När du berättar något om dig själv får du inga följdfrågor.
  • Du påverkas och dras med i ett negativt flöde som du efteråt mår dåligt av.

Alla kan ha en dålig dag men för en äkta energitjuv är detta ett mönster, han eller hon kör på hela tiden och detta beteende är mycket svårt att ändra på.

Vad kan du göra för att slippa dras med?

  • Undvik dem om du kan!
  • När personen börjar gnälla så kontra med att säga ”Kan du inte berätta något som är roligt istället?”. Personen har kanske inte reflekterat över att den kommit in i en negativ spiral.
  • Ignorera, om det är en person på jobbet som alltid sprider negativ energi i lunchrummet, byt plats och låt h*n få sig en tankeställare varför det blir tomt runt bordet.
  • Låt personen prata om sig själv eller tycka synd om sig själv, men låt dig inte ryckas med. Undvik att ställa följdfrågor på negativt gnäll.

 

Få en psykologisk behandling online

Psykisk ohälsa kan drabba precis vem som helst, dig själv eller någon i din omgivning och då gäller det att snabbt kunna få hjälp. På sidan ”prata mera.nu” har du möjlighet att boka videosamtal och få gratis rådgivning. Det finns även självtester som kan ge en fingervisning kring ett mående och hur man går vidare för att kunna hantera det. Allt från panikattacker, stress till hälsoångest.

Prata mera.nu är en del av den offentliga hälso- och sjukvården och är kopplat till landstingstaxa och högkostnadsskydd gäller. Du betalar 250:- per besök och har du frikort så är det kostnadsfritt.

Läs mer på ”Prata mer.nu” här »

 

 

Vid nyår så tänker man att nu ska jag bli bättre på att ta hand och umgås mer med mina vänner. Men vad händer? Efter två månader är man tillbaka i samma gamla dåliga samvete för att det inte blir något med det där.

Vårt tips är att ta fram kalendern redan nu och boka upp tider för dina nära och kära hela året ut.

En bra regel att utgå ifrån när man ska planera kompistid är att avsätta:

  • En dag/kväll i veckan
  • En helg i månaden
  • En vecka per år

Så ta fram kalendern och bocka för datum och meddela sedan vännerna att du gärna hittar på något på ”tisdagkvällar” och ”första helgen” varje månad eller hur du nu väljer att lägga upp det.

Vårt nyhetsbrev

Som prenumerant på våra nyhetsbrev håller du dig uppdaterad om senaste nytt på Queendom.

Läs mer här »

Queendom.se

Du är alltid välkommen att höra av dig till oss om du vill tipsa eller har några frågor!

info@queendom.se

Välkommen till Facebook

I vår grupp pratar vi om allt som livet har att erbjuda eller glömt erbjuda. Om livet helt enkelt!

Här hittar du oss »

Queendom.se • Be a Queen of fucking everything! © Copyright - 2019