Vem behöver prata med en psykolog?
Ja, vem behöver gå till en psykolog eller terapeut? Det första som dyker upp i huvudet är ofta psykisk ohälsa och att någon mår dåligt. Men det är självklart okunskap, så behöver det naturligtvis inte bara vara, det kan finnas många anledningar att prata och anlita en professionell behandlare, och precis som i USA och andra länder börjar det bli alltmer vanligt även här i Sverige att anlita och ta hjälp för många fler och andra syften.
Vad är det för skillnad på en psykoterapeut eller psykolog?
En legitimerad psykolog har en femårig utbildning inom psykologi plus ett års praktisk tjänstgöring. En psykolog kan arbeta med alltifrån samtalsterapi och mental ohälsa till chefsutveckling och personalfrågor.
En legitimerad psykoterapeut har en grundexamen med minst 120 högskolepoäng från en utbildning såsom läkare, psykolog eller socionom. H*n har även en eventuell grundkurs inom psykoterapi (om detta inte ingick i grundexamen), minst två års arbetslivserfarenhet samt en vidareutbildning inom psykoterapi. En psykoterapeut arbetar med att bedriva samtalsterapi med människor i olika former.
Psykiatriker kan skriva ut psykofarmaka
Det är även vanligt att man blandar ihop benämningarna psykolog och psykoterapeut med psykiatriker. En psykiatriker är i grunden en läkare som har specialistutbildning inom psykiatri.
En psykiatriker kan bedriva samtalsterapi men arbetar oftast mer med diagnostisering och utredningar av patienter. Psykiatriker får, till skillnad från psykologer och psykoterapeuter, lov att skriva ut psykofarmaka såsom antidepressiva och ångestdämpande läkemedel.
Ja, det där kan känns lite rörigt men det kan vara bra att känna till skillnaderna.
Vad kan man få hjälp med?
Mental ohälsa
Psykiska besvär av varierande grad men som ofta innebär tillstånd av nedsatt välbefinnande som till exempel oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. Inte minst kan många av dessa symtom dyka upp när en kvinna går in i klimakteriet och hormonerna är i fullständig obalans.
Du vill förstå dig själv och få bättre självinsikt
Ett av de absolut vanligaste skälen till att personer uppsöker en terapeut är för att få bättre självinsikt om vem man egentligen är och där fokus för terapin delvis riktas mot händelser i det förflutna och hur de påverkar vem du är och fungerar idag.
Du vill få en bättre självkänsla och acceptera dig själv
Många upplever att de känner sig otillräckliga. Förutom att vi ska vara snygga och se bra ut ska vi dessutom ständigt prestera, både på arbetet och i privatlivet. Dessa krav har bidragit till att många människor känner att de inte räcker till och tvivlar på sig själva. Man kanske behöver lära sig att acceptera den man är med både brister och tillgångar.
Du vill prata av dig och vädra dina tankar
Man ska inte underskatta vikten av att prata av sig. Kanske du bara vill ha en timme i veckan där du kan få vädra alla de tankar och känslor du har men inte vågar berätta för någon annan. I terapirummet är allting konfidentiellt och en terapeut kommer alltid att ha en objektiv inställning och vara icke-dömande till att som sägs.
Du vill förstå meningen med ditt liv
Många som söker sig till terapi vill finna ut vad de verkligen vill göra med sina liv. Kanske du känner dig som allting går på rutin utan någon egentlig glädje? Genom en bättre självkännedom är det enklare att finna ut vad som verkligen känns viktigt och meningsfullt i livet.
Du vill utveckla en egenskap
I terapi kan du exempelvis arbeta med att bli en bättre talare, bli mer social kompetent eller hitta tekniker för att kunna studera längre. Att vilja utveckla en sida hos dig själv behöver inte betyda att den är problematisk i dagsläget, bara att det finns utrymme för ytterligare förbättring.
Par / familjerådgivning
Inga förhållanden är helt problemfria. I de flesta fall går det att lösa problemen men ibland kan det kännas omöjligt. Då kan familjerådgivning hjälpa till att komma vidare och genom samtal medverka till bearbetning av samlevnadsproblem och konflikter.
Krissamtal
I stort sett alla kommer någon gång att hamna i en kris. Krisen kan komma plötsligt eller utlösas av något som du har levt med en längre tid. En kris kan också uppstå vid en förlust, sorg, skilsmässa eller att något förändras mycket i livet. I samband med sorg eller ett svårt sjukdomsbesked är det vanligt att känna tomhet och förtvivlan.
Det är viktigt att komma ihåg att alla reagerar olika under en kris och kan genomgå faser i olika steg som inte följer en given mall.
Du vill bli en bättre ledare
Många chefer, tränare med flera borde definitivt ta hjälp för att bli en bättre ledare. En psykolog kan hjälpa en person med alltifrån att hantera stress till att bli en bättre lyssnare.
Hur går ett möte till?
Du blir först inbjuden till behandlarens samtalsrum. Rummet består oftast av två bekväma stolar, ofta med ett bord emellan och en dörr att stänga så att samtalet kan ske ostört. Behandlaren presenterar sig och du får sedan berätta lite om dig själv och varför du har bokat samtalet. Behandlaren berättar om sitt arbetssätt och innan terapin börjar kommer du och din behandlare överens om vad du vill uppnå med terapin. Sedan samarbetar ni för att uppnå det målet.
Beroende på var du får hjälpen, och vad du söker för stöd kan behandlingen kallas för till exempel stödsamtal, motiverande samtal, krisbearbetning, psykosocial behandling eller samtalsbehandling. Du kan träffa en behandlare ensam eller tillsammans med andra.
Måste jag förbereda mig?
Det är bra om du i förväg funderar på vad du vill ha ut av behandlingen och berätta det för din behandlare. Det ökar också chansen att behandlingen ska ge den effekt som du önskar. Men om du bara känner kaos, så kan lugnt lita på att psykologen tar ansvar för samtalet. Ofta gör du upp en plan tillsammans med behandlaren efter en eller ett par träffar.
Kommer behandlaren att ställa frågor eller måste jag själv ta initiativet och berätta?
Psykologen kommer att ställa frågor, men också uppmuntra dig att berätta fritt. Tempot i psykologsamtal är ofta långsammare än i andra samtal. Detta ger dig tid att tänka och känna efter. Psykologen vet att de frågor som ni tar upp inte har några enkla svar — det är därför ni hjälps åt att undersöka dem.
Jag är rädd för att känna mig obekväm
Det kan vara jobbigt att sätta ord på sådant som du i vanliga fall känner dig obekväm med att prata om. Behandlaren är van och förstår att det kan kännas jobbigt vid dessa situationer, och ansvarar för att samtalen blir givande för dig.
Om jag inte känner förtroende
Det kan kännas ovant att öppna sig och lita på en främmande människa. Man kan känna ett tvivel på att man någonsin ska kunna må bättre eller att någon annan person ska kunna förstå ens problem. Ibland är det också så att man inte hittar en kemi med sin behandlare och om du känner att du gett det en ärlig chans utan att se en öppning, ska du självklart byta till en ny.